Direktlänk till inlägg 5 maj 2011
idag pa praktiken kom jag och Ida underfund med att vi kan lika garna sluta fraga om vi far ta bilder, for det far vi, overallt. Sa idag sa hade vi kameran uppe mycket :)
Annars har det inte hant sa mycket mer an gardagen, injektioner och tittat lite i journaler. Skramt och lekt med barnen. En del ar super radda for oss stora vita monster och en del ar valdigt nyfikna :P Jag laddar upp ett bildregn istallet...
Rummet for injektionerna och det s.k vantrummet :P De gulkladda ar patienternas anhoriga och de vitkladda som har blatt pa axlarna ar studerande. Morkblatt - ssk studerande och ljusblatt - doktorsstuderande.
Injektionsgivning. Inte lika brutalt pa bilden som vi sag igar. Har haller dom inte fast barnen sa mycket som igar..
Tva mammor vars barn hade sygas. Alldeles for stora masker. Det barnet som ar till hoger var dar igar ocksa. Pa eftermiddagen var den stackaren vitare an vitast. Da sa t.o.m jag till dom att de skulle halla masken battre. Da hade dom lagt den brevid barnet... Suck, varfor inte satta en grimma istallet?
Barn... Ser ocksa pa bilden. Tre barn och tre mammor i tva sangar. Oh nu ar det LITE folk pa avdelningen... Tank da ocksa att har ar for dyrt for att kopa blojor.... Mer sager jag inte ;)
Har far de nagon sorts medicin de ska andas in i 3 minuter...
Lite till patienter. Denna killen var valdigt intresserad av oss :) Valdigt sot liten pojk!
Innan vi tog denna bilden fragade vi var handledare om dom bara har mediciner som behandling. Ja sa hon da. Sen reste hon sig efter en stund och borjade undervisa en mamma hur man klappar sitt barn pa ryggen nar den ligger... "Hon forstod nog inte var fraga" tankte vi da... Det kan vara ett problem ibland.
Avslutningsbilden for idag... Skillnaden mellan svenska arbetskor och vietnamesiska ;)
Jag är hemma... Mitt äventyr är slut och jag längtar redan tillbaka till Vietnam! ...
Imorgon ar det dags att borja hemfarden.... Hoppas vi! Igar nar vi satt pa en restaurang sa fick vi hora att flyg harifran har blivit installda! Ajaj, det orkar jag verkligen inte med! Sa hoppas vadret blir battre sa man slipper allt jobb.. Men...