Yen Tu ar Buddhas fodelseplats har i Vietnam. Ett berg som alla vietnameser nagongang under sitt liv matse bestiga. For att pa toppen av detta 1068m hoga berg mota Buddha. Vandringen tar mellan 3-5 timmar beroende pa hur varmt det ar. Vi var borta i 6-6.5 timme totalt med bussfard och allt.

Har borjar farden upp mot berget. Vi tog de alla de kabelliftar som fanns men anda var det sa sjukt manga trappsteg att ta. Det ar ungefar 6 kilometer trappor man far ta om man inte tar kabeliften. Jag ar sjukt imponerad av dom som gar hela vagen.  Ska aldrig, aldrig mer klaga nar man gar upp till fjarde vaningen eller liknande.

Forsta pagoden vi mottes av vr riktigt fin. Har stannade vi ocksa for en tee paus. Vi larde den tebjudande vetnamesen hur man sager Hej pa svenska.

Andra stora pagoden vi kom till var inte lika farggrann som den forsta. Tror inte ens vi kommit halvvags annu och jag ar redan helt slut... Ocksa en bild pa nar jag aker kabellift. Jamte mig sitter Staffan. Pappan i den nya svenska familjen jag pratade om igar. Han agerade larare till de svenska barnen och undersokte miljofragor som Sida Kunde hjalp vietnam med. 

Har har vi aknske kommit halvvags. Ser ni "utsikten"? Det var fruktansvart dimmigt idag, Tyvarr for ahde varit sa roligt att kunna se utsikten nar man anda kampade sig uppat. Det fanns nagra sma stenpagoder ocksa langs hela vagen. Dok upp lite har och var.

Jag ser sa grymt sliten och svettig ut pa bilden, men det var jag ocksa. Gick inte att gomma i den luftfuktigheten! Maste ocksa visa er en harlig gubbe pa 81 ar som gick i samma raska takt som oss och sag inte ens trott ut. Jag forstar inte....Fast iofs hade han en hel del forfriskningar (om jag ska saga sa) i sin vaska.

Uppe pa toppen! Har en bild pa sista biten, som var som bergsklattring ungefar. Dimman blev sa tjock nu nar vi kom upp sa vi sag kanske 10 meter framfor oss, darmed heller inga bra bilder. Tyvarr. Nar man soker pa Yen Tu pa natet ser det sa otroligt vackert ut, vilket missades pga dimman. Tjejerna pa bilden ar vara guider fran sjuhuset. 

Avslutar med en inte alltfor vacker bild pa mig. Jamte mig star Mrs Nguyen. En av vara handledare pa praktiken. Bilden ar saklart tagen pa toppen av bergen innan vi snart ska ga ner. Vilket nastn var lika jobbigt som att ga upp.

Pa vagen ner vilar vi pa ett stalla och jag satter mig pa ett racke en bit ifran dar de andra star. Och snart har jag blivit vietnamesernas nya "staty" som dom fotar. En kom fram och ville satta sig jamte mig medans hans van tog foto pa oss. Snacka om att jag kande mig som varsta kandisen och de var paparazzi. Tur att jag inte ar en kandis. Det var sadar den upplevelsen.

Idag fick jag kanna pa annu en gang att vietnameser inte har nagon personlig sfar sa som vi svenskar har. Nar vi akte kabelliftarna ner akte jag med vara guider. Snacka om att de satt nastan i mitt kna, fast det fanns gott om plats kvar. Och nar vi akte bussen hem var Mrs Nguyen sa trott sa han la sig pa min axel. Sa som syskon gor i sverige nar man reser langt. Hade detta varit i Sverige hade jag blivit riktigt radd men har var det nastan mysigt. Fast det var nog bara for att jag vet vem hon ar. Hade det varit en annan hade det inte varit lika mysigt.

Blev ett langt inlagg. Men har inte mer nu. Imorgon blir det en riktigt slappedag. Hoppas solen tittar fram sa man kan ligga ute!

 

mamsen

16 april 2011 15:16

Det var fina bilder även för dimman som fanns.
Sån där mysig stor hatt skulle jag vilja önska mig.
Det ser ganska fuktigt ut faktiskt.
Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är hemma... Mitt äventyr är slut och jag längtar redan tillbaka till Vietnam! ...

Imorgon ar det dags att borja hemfarden.... Hoppas vi! Igar nar vi satt pa en restaurang sa fick vi hora att flyg harifran har blivit installda! Ajaj, det orkar jag verkligen inte med! Sa hoppas vadret blir battre sa man slipper allt jobb..   Men...